Dags att inse faktum?
5/2-2011
Inatt drömde jag att jag träffade Han igen. Alla mina känslor kom tillbaka och jag var helt säker på att nu så kommer det äntligen bli han och jag. Som jag har väntat! Direkt när vi sågs ville jag kramas och gosa och bara ta upp där vi slutade liksom, men förklarade för mig att han faktiskt aldrig föll för mig. Jag förstod ingenting och tyckte han var askonstig, trodde inte han talade sanning. Men sen förklarade han lugnt och snällt att nej, han hade faktiskt inte fallit för mig. Så enkelt var det.
Jag frågade då om jag inte åtminstone kunde få krama honom lite, allt för att få tillbaka den där känslan som jag hade för snart ett år sedan. Det sa han att jag fick och jag kramade honom jättehårt och kände lukten av hans goda parfym. Haha alltså trots att detta var en dröm kände jag verkligen doften, fick mig att sakna honom massor. Medans jag kramade honom sa jag att jag inte ville släppa taget och nästintill bönade och bad honom att tycka om mig och bli kär i mig. Men han förklarade lika lugnt igen med ett snällt leende att han inte blivit kär i mig.
Minns inte riktigt när i drömmen jag vaknade upp.
Detta får mig då att tänka; Är det nu dags att släppa taget på riktigt? Jag tänker på Honom varje dag, nästan tror jag. Han var den första jag kysste och även om jag vet att han bara var ute efter ett ligg den kvällen så kan jag ändå inte sluta tycka om honom, tänka på honom och fortsätta hoppas på att det kan bli vi en vacker dag. Jag inbillar mig att han kanske fortfarande tänker på mig ibland. Att om vi sågs igen så skulle han fatta var det var han släppte ifrån sig så lätt.
Men om den här drömmen vill säga något till mig så betyder det det att även om vi skulle ses igen så skulle han fortfarande släppa mig lika lätt. För jag var inte den första för honom, snarare en i mängden. Den kvällen vi kysstes så kysste jag honom för att jag avgudade honom, tyckte han var världens snyggaste och coolaste. Han kysste mig, säkert för att jag är vacker, men också inte mer än därför. Han såg inte mig som en potentiell flickvän i framtiden så som jag såg honom som en potentiell pojkvän. Det svider, men jag tror det är det den här drömmen vill säga mig.
Alltså, om jag träffar Honom igen så kommer han inte bli kär i mig, han kommer vara trevlig men egentligen inte bry sig särskilt mycket. Men ärligt tror jag fortfarande inte jag kommer släppa honom. Han kommer alltid finnas där i bakhuvudet. Men förstå, han var den första jag kysste, mitt hjärta bankade stenhårt för honom, jag kände mig så säker, men allt bara splittrades. Nu fortfarande ett år senare har jag fortfarande inte riktigt kunna släppa det. Men nu vet jag, så nu ska jag försöka.
Vilket terapi-inlägg detta blev! Det behövdes :) puss & kram!
Inatt drömde jag att jag träffade Han igen. Alla mina känslor kom tillbaka och jag var helt säker på att nu så kommer det äntligen bli han och jag. Som jag har väntat! Direkt när vi sågs ville jag kramas och gosa och bara ta upp där vi slutade liksom, men förklarade för mig att han faktiskt aldrig föll för mig. Jag förstod ingenting och tyckte han var askonstig, trodde inte han talade sanning. Men sen förklarade han lugnt och snällt att nej, han hade faktiskt inte fallit för mig. Så enkelt var det.
Jag frågade då om jag inte åtminstone kunde få krama honom lite, allt för att få tillbaka den där känslan som jag hade för snart ett år sedan. Det sa han att jag fick och jag kramade honom jättehårt och kände lukten av hans goda parfym. Haha alltså trots att detta var en dröm kände jag verkligen doften, fick mig att sakna honom massor. Medans jag kramade honom sa jag att jag inte ville släppa taget och nästintill bönade och bad honom att tycka om mig och bli kär i mig. Men han förklarade lika lugnt igen med ett snällt leende att han inte blivit kär i mig.
Minns inte riktigt när i drömmen jag vaknade upp.
Detta får mig då att tänka; Är det nu dags att släppa taget på riktigt? Jag tänker på Honom varje dag, nästan tror jag. Han var den första jag kysste och även om jag vet att han bara var ute efter ett ligg den kvällen så kan jag ändå inte sluta tycka om honom, tänka på honom och fortsätta hoppas på att det kan bli vi en vacker dag. Jag inbillar mig att han kanske fortfarande tänker på mig ibland. Att om vi sågs igen så skulle han fatta var det var han släppte ifrån sig så lätt.
Men om den här drömmen vill säga något till mig så betyder det det att även om vi skulle ses igen så skulle han fortfarande släppa mig lika lätt. För jag var inte den första för honom, snarare en i mängden. Den kvällen vi kysstes så kysste jag honom för att jag avgudade honom, tyckte han var världens snyggaste och coolaste. Han kysste mig, säkert för att jag är vacker, men också inte mer än därför. Han såg inte mig som en potentiell flickvän i framtiden så som jag såg honom som en potentiell pojkvän. Det svider, men jag tror det är det den här drömmen vill säga mig.
Alltså, om jag träffar Honom igen så kommer han inte bli kär i mig, han kommer vara trevlig men egentligen inte bry sig särskilt mycket. Men ärligt tror jag fortfarande inte jag kommer släppa honom. Han kommer alltid finnas där i bakhuvudet. Men förstå, han var den första jag kysste, mitt hjärta bankade stenhårt för honom, jag kände mig så säker, men allt bara splittrades. Nu fortfarande ett år senare har jag fortfarande inte riktigt kunna släppa det. Men nu vet jag, så nu ska jag försöka.
Vilket terapi-inlägg detta blev! Det behövdes :) puss & kram!
Kommentarer
Trackback